Kyrkans roll i samhällsutvecklingen - Chiang Mai.indd

Kyrkans roll i samhällsutvecklingen - Chiang Mai.indd

Kyrkans roll
i samhällsutvecklingen
Reflekterande rapport från seminarium
i Chiang Mai november 2008
av Niklas Holmefur
svenska
missionsrådet
Innehåll
Inledning
3
Civila samhället
7
Kyrkans identitet
8
Marknaden
9
Staten
11
Övriga aktörer inom det civila samhället
14
Återkoppling till det civila samhället
15
Uppnåddes målen?
16
Till sist
19
Bilaga 1 – Deltagare i Svenska missionsrådets seminarium i Chiang Mai,
Thailand
Bilaga 2 – Lista över föredrag och föredragshållare under seminariet
SMR-rapport nr 3
Författare: Niclas Holmefur
Foto: Viktoria Isaksson
2
Inledning
Så var det dags för Chiang Mai
Svenska missionsrådet (SMR) har under flera år arbetat med ett
program om kyrkans roll i samhället. En viktig del av det programmet
har varit internationella regionala seminarier tillsammans med SMRs
medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer. Det
seminarium som beskrivs här var det tredje i raden av dessa seminarier
som alla bearbetat kyrkans roll i samhällsutveckling. De två tidigare
hölls 2005 och 2007 i Demokratiska Republiken Kongo respektive i
Peru.
Nu var det dags för det tredje seminariet och platsen var Chiang Mai
i norra Thailand, som är något av Asiens Genève, där flera kyrkliga
samarbetsorganisationer har huvudkontor. Det är också en av turister
välbesökt plats som erbjuder goda faciliteter för konferensarrangemang.
Seminariet hölls på den ändamålsenliga hotellanläggningen Belle
Villa Resort belägen en knapp timmes bilfärd upp i de vackra
bergssluttningar som omger Chiang Mai.
Vilka var där?
40 deltagare samlades under fem dagar från måndag eftermiddag till
lördag morgon. Alla anlände i god tid vilket gjorde att seminariet kunde
börja på utsatt tid. Närvaron var hög under hela seminariet eftersom
deltagarna ansträngt sig för att anpassa restiderna efter programmet.
Detta tillsammans med den avskilda och vackra konferensplatsen bidrog
till att de fem dagarna präglades av god sammanhållning och intressant
dynamik inom deltagargruppen.
Deltagarna representerade SMRs medlemsorganisationer samt deras
samarbetsorganisationer i syd. Av de åtta medlemsorganisationer
inom SMR som har verksamhet i Asien hade sex möjlighet att delta,
och de gavs var och en möjlighet att bjuda in fyra representanter var
3
från sina respektive samarbetsorganisationer i syd. Kontakten med
samarbetsorganisationerna påbörjades redan under våren av respektive
medlemsorganisation. Dels för att försäkra sig om att de fick tid och
möjlighet att nominera lämpliga deltagare, men också för att mejsla
fram gemensamma frågeställningar utifrån seminariets övergripande
tema ”kyrkans roll i samhällsutveckling”. Seminariet strävade alltså
redan från början efter att deltagarna skulle införlivas i en deltagande
process.
När deltagarlistan till slut var komplett stod det klart att det var en
mycket sammansatt grupp som skulle samlas i Chiang Mai.1 Inte
mindre än 9 länder och 25 organisationer var representerade. Denna
bredd representerade stora skillnader mellan och inom länder; stad
och landsbygd, olika religionsmöten, olika politiska system, stora
socioekonomiska skillnader etc. Dessutom representerade deltagarna
både kyrkor och kristna organisationer. Inom dessa grupper fanns
en ekumenisk mångfald av kyrkor från olika traditioner men även
olikheter i hur de kyrkliga organisationerna var organiserade och deras
närhet eller självständighet i förhållande till kyrkorna.
Alla dessa kontextuella skillnader bidrog konstruktivt till seminariet
och bedömningen är att det fungerade förvånansvärt bra att blanda
deltagare från så pass olika kontexter i ett och samma seminarium.
Deltagarorienterat seminarium
Seminariet var mycket tydligt deltagarorienterat i betydelsen att det
var deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper som utgjorde den
egentliga resursen i seminariet. Till skillnad från ett ”kursupplägg”
där någon föreläser för deltagarna, var deltagarna både föreläsare
och samtalspartners i dialog och utbyte. Detta var genomgående
under hela seminariet och präglade process och upplägg. Samtliga
föreläsningar, förutom en inledning av SMR och ett föredrag av en
medlemsorganisation baserad i syd, hämtades från samarbetsorganisationerna. 2
4
Fördelarna med detta deltagarorienterade perspektiv var att alla kom till
tals och att startsträckan in i grupprocesserna var kort. Seminariet ”kom
igång” redan första dagen och det deltagarorienterade perspektivet
gjorde tydligt att deltagarna var resurser i seminariet och inte passiva
mottagare av externa experters kunskap. Ur denna aspekt lyckades
seminariet väl. På minussidan kan konstateras att styrningen av
innehållet blev svag och kanske kunde några externa föredragshållare,
företrädesvis resurspersoner från Asien, ha höjt kvaliteten på föredragen
och bidragit med nya kunskaper och erfarenheter som varit nya för
alla deltagare i gruppen. Men återigen är det viktigt att påpeka att det
deltagande perspektivet fungerande väl.
Facilitatorer
SMR valde att anlita två facilitatorer från regionen: Raj Kumar och
Priya Ashvita från Indien. Avsikten med detta var att ytterligare
förstärka perspektivet från syd genom facilitatorernas förmåga att
bidra till en ”inom-asiatisk” diskussion. Tanken var att tona ned SMRs
roll genom att ge facilitatorerna uppgiften att leda seminariet. För
att säkerställa att vi förstod varandra och hade en gemensam idé om
hur seminariet skulle utvecklas, inbjöd SMR facilitatorerna till några
arbetsdagar i Stockholm en dryg månad före seminariet. Dels för att
träffa medlemsorganisationerna men också för att för att förbereda
seminariet tillsammans med SMRs personal.
Tema och frågeställningar
Seminariet var en fortsättning på de två föregående seminarierna och
därmed var det övergripande temat ”kyrkans roll i samhällsutveckling”
givet. Den arbetsgrupp bestående av SMR, medlemsorganisationerna
och facilitatorerna som planerade seminariet arbetade fram ett antal
mer avgränsade teman som behandlades under seminariet: det civila
samhället, kyrkans identitet, marknaden, staten, förhållandet till andra
aktörer inom det civila samhället samt slutligen frågan om hur kyrkorna
kan bidra till att stärka det civila samhället.
5
Seminariets syfte
Seminariet planerades i syfte att behandla centrala frågeställningar
utifrån kyrkans olika roller i samhället som de tar sig uttryck i det
kyrkor och kristna organisationer de facto gör och hur de relaterar till
andra aktörer, och den teologi och identitet som härmed gestaltas. Vi
sökte alltså svar på frågorna vilka vi är, vad vi gör och hur vi relaterar
till andra. Centralt för bearbetningen av dessa frågor var idén om det
civila samhället som den plats där dessa frågor primärt förhandlas och
gestaltas. Vi ville uppnå följande mål med seminariet:
1. Ge möjlighet för deltagarna att lära och berikas av varandra.
2. Kartlägga den situation som samarbetsorganisationerna befinner
sig i, hur och med vem de arbetar och på vilket sätt deras arbete kan
utvecklas.
3. Hitta områden och frågeställningar som är i behov av fortsatt
bearbetning.
4. Söka efter resultat och insikter i seminariet som SMR behöver
beakta och integrera i sina policyn och förhållningssätt.
1 Deltagarlistan finns bifogad som bilaga I
2 Lista över föreläsningar och föreläsare finns i bifogad som bilaga II
6
Civila samhället
Under första heldagen fördjupade sig deltagarna i begreppet det civila
samhället. Medvetna om att de var olika bekanta med detta begrepp gav
SMR en inledande föreläsning som beskrev ett möjligt sätt att förstå vad
det civila samhället är och förklarade varför det är viktigt att på olika
nivåer förstå och kunna beskriva det civila samhälle man själv deltar i.
Det civila samhället beskrevs som ett av fyra ben som bär upp ett
bord. Tillsammans med staten, marknaden och familjen beskrevs det
civila samhället som nödvändigt för att samhället ska fungera väl.
Det civila samhället bidrar specifikt med att forma socialt kapital
och en gemensam värdegrund samt utgör en arena för gräsrötternas
engagemang i samhällsfrågor. I denna mening blir det viktigt både som
medaktör till de andra arenorna men också som kritiskt korrektiv med
opinionsbildande inslag och påverkansarbete. Det blev därmed tydligt
att det civila samhället kräver aktörer som både har en stark värdegrund
och en egen identitet som förmår bjuda motstånd mot till exempel
staten när så krävs.
Tanken var att detta föredrag skulle ge samtliga deltagare en gemensam
utgångspunkt för hela seminariet, och samtidigt klargöra hur SMR
tänker när det gäller det civila samhället. Det upplevdes också viktigt
att gå från en inledande begreppslig förståelse till en tydlig kartläggning
av den egna kyrkan/organisationens roll och den egna närmiljön i
det civila samhället. Därför genomförde deltagarna en gruppövning
efter föredraget där de skulle uppskatta styrkan i de olika sektorerna,
men också intensiteten i sina relationer med dels de andra sektorerna
– staten, marknaden och familjen – men också med övriga aktörer
inom det civila samhället.
I efterhand står det klart att syftet med föredraget, nämligen att beskriva
vad det civila samhället är och förstå varför det är viktigt att placera
in sig själv tillsammans med andra aktörer, uppfylldes väl, men att
gruppövningen inte lyckades med den nödvändiga kartläggningen
av deltagarnas lokala kontexter. Detta var olyckligt eftersom denna
kartläggning var ett tydligt syfte med seminariet. Några få tendenser
7
kan dock urskiljas i materialet och det är att deltagarna överlag anser
att det civila samhället är svagt i deras respektive sammanhang, och att
de svagaste relationerna är till marknaden samtidigt som flera menar
att just marknaden är den starkaste sektorn. Det finns alltså behov av
att både utveckla det civila samhället såväl som att stärka dess relationer
med framför allt marknaden men även i förhållande till staten.
Kyrkans identitet
Efter denna inledande beskrivning av konceptet det civila samhället
behandlades sedan kyrkans identitet i förhållande till frågor som
berör samhällsutveckling. Tanken var att fokus skulle ligga på i vilken
utsträckning kyrkans teologiska identitet bidrar till kyrkans funktion
i samhällsutveckling eller i vilken mån dess teologiska identitet och
självförståelse riskerar att fungera hämmande för kyrkans delaktighet
i samhällsutveckling. Frågan är intressant eftersom den antyder att
kyrkans teologi och självförståelse kan problematiseras både som
en tillgång och som ett hinder, och det är denna dubbla potential
som gör den intressant. Viktigt är också att kyrkans engagemang i
samhällsutveckling behöver vara teologiskt underbyggd och vara ett
uttryck för kyrkans identitet.
Det första föredraget beskrev evangeliet som en förändrande kraft
med potential att föra hela skapelsen in under de värderingar som
kännetecknar Guds rike, där kärlek, fred, försoning, rättvisa och
rättfärdighet råder. Denna förändrande kraft i evangeliet berör både
individer, kulturer och hela folkslag och nationer. Men det finns också
hinder som motverkar denna förändring, och flera av dessa beror på
svagheter i teologin. Det kan vara brister i gudsbilden där kyrkan
glömmer hur involverad Gud fortfarande är i sin skapelse. Det kan
vara dualism som smyger sig in mellan andligt och världsligt som gör
att kyrkan inte engagerar sig i samhällsfrågor. Det kan vara en tveksam
eskatologi som gör att kyrkan drar sig undan samhället i passiv väntan
på Guds rike. Det kan vara en bristfällig förståelse av Bibelns texter som
gör att kyrkans uppdrag i världen hamnar i skymundan.
Kanske allra mest problematisk är den reducerande syn på försoning
8
som kyrkan lider av alltsedan brytningen mellan Öst- och Västkyrkan
1054. Den syn på försoning som alltsedan dess präglar protestantisk och
katolsk teologi tar inte tillräcklig hänsyn till hela kosmos återlösning
och därmed har ekologiska frågor hamnat i bakgrunden. Som en följd
har kyrkan dragit sig undan världen, men nu är det hög tid att kyrkan
ändrar på detta. Genom att betona betydelsen av den enskilde troende
som en del av den lokala kyrkan präglad av en helhetssyn på kyrkans
uppdrag, kan verklig förändring uppnås. Kyrkan har en viktig uppgift
att mobilisera fotfolket i vardagligt engagemang för samhällsutveckling
enligt Guds rikes värderingar. Sammanfattningsvis kan sägas att
föredraget visade på hur brister i kyrkans teologi också leder till brister
i kyrkans engagemang för en helhetssyn på samhällsutveckling där
hela skapelsen innefattas, men att dessa brister kan åtgärdas med bättre
teologi. Detta föredrag var allmänt uppskattat av många deltagare och
kanske uppmärksammade det brister i den teologi som exporterats av
mission från väst och som kyrkan i Asien oförtjänt lider av.
Nästa föredrag fokuserade på hur Nepals moderna historia
exemplifierar hur kyrkan kan vara en del av samhällsutvecklingen
också under tämligen svåra förhållanden. Den senaste utvecklingen i
detta samhällsengagemang gäller att kyrkan spelar en viktig roll i de
försoningsprocesser som nu initieras efter det tioåriga inbördeskrig som
rasat mellan maoistgerillan och regeringstrupperna.
Gruppsamtalen underströk vikten av att kyrkor och kyrkliga
organisationer agerar utifrån sin teologiska identitet och självförståelse
när man deltar i samhällsutveckling. Man vill varken isolera sig eller
sekulariseras och därför behövs god teologi som ger riktning och
vägledning. Det var uppenbart att dålig teologi riskerar att isolera
kyrkan. Det var också en tydlig betoning på enskilda individers
betydelse eftersom gemensamma initiativ i sista hand bärs av enskilda
individer som förändrats.
Marknaden
Nästa tema att behandla var marknaden. När vi valde denna tematik
så var det med utgångspunkt att relationen mellan kyrkan och
9
marknaden sällan bearbetas eller görs explicit. Detta förbiseende
av marknadens påverkan på utvecklingssamarbetet har varit
symptomatiskt för biståndstänkandet under lång tid, men i dag
uppmärksammas dess betydelse alltmer. Det märks till exempel inom
den svenska propositionen PGU (politik för global utveckling) där alla
politikområden ska leda i samma riktning, alltså även näringspolitiska
mål. Inom näringslivet har uttrycket Corporate Social Responsibility
(CSR) blivit något av ett samlingsnamn för den här typen av intresse för
samhällsutveckling som präglar näringslivet. Det märks också inom den
aktuella missionsteologiska debatten där uttryck som Business as Mission
(BAM), Micro Finance och Fair Trade i dag får allt större utrymme.
SMR ville därför lyfta fram relationer till näringslivet och marknaden
som viktiga för att belysa kyrkans roll i samhällsutveckling.
Det första föredraget gav en introduktion till det relativt nya konceptet
Business as Mission (BAM). Grundtanken är att näringslivet – om det
styrs av goda principer – är samhällsbyggande och nödvändigt för en
hälsosam utveckling i samhället. När företagandet på detta sätt ställs
under samhällsutveckling är det fortfarande ”riktigt” företagande, det
vill säga det är fortfarande vinstdrivande och förväntas ge avkastning på
investerat kapital. Det styrs emellertid av bibliska principer för ett gott
företagande som gäller prissättning, arbetsvillkor, kvalitet på varor och
tjänster samt hederlighet och integritet. Det uppstår en rad konflikter
mellan BAM och det starka vinstintresse som präglar näringslivet men
frågan är om kyrkan därmed kan lämna näringslivet och marknaden
helt därhän och endast påpeka bristerna på avstånd?
Det andra föredraget var ett häpnadsväckande exempel på just BAM.
En enskild företagare hade, inspirerad av sin pastor, startat ett flertal
mindre företag i syfte att bidra till samhällsutveckling. Ett apotek
och en mindre klinik sålde medicin billigt till fattiga människor
och ur denna relativt blygsamma vinst hade en fiskodling startats
som både försåg fattiga människor med proteinrik mat men också
återplanterade fisk i floden som ett miljöprojekt. Nu var man i full
färd med jordbrukskooperativ, återbeskogning och att bygga bostäder
till självkostnadspris. Det var ingen tvekan om att denna presentation
– med bilder – gjorde intryck på deltagarna och gav en bild av vad
kyrkans involvering i marknaden skulle kunna innebära.
10
Deltagarna gjorde även ett längre studiebesök till en kaffeplantage som
arbetar enligt Fair Trade-principer och som även driver en drogrehabi
literingsklinik. Man odlar årligen cirka 5 000 ton ekologiskt kaffe som
säljs vidare inom Thailand, men även till Japan och USA genom det
kooperativ som driver plantagen. Man har på så sätt lyckats förhandla
sig fram till skäliga villkor för kooperativet med ett säljpris på cirka 20
procent över marknadspriset, och dessutom slipper man fördyrande
mellanhänder. Besöket avslutades med en genuint kryddstark kvällsmat
på den ”lokala restaurangen” innan den dryga timmens återresa tillbaka
nerför bergen.
Det här var kanske det tema som tydligast lyckades tänja deltagarna
att tänka i nya banor. Många menade att kyrkan måste involvera sig
mer i näringslivet och ta ett tydligare ansvar för att integritet och
goda affärsprinciper utvecklas bland kristna företagare. Studiebesöket
på kaffeplantagen var också mycket lyckat och under dessa timmar
fördes många intressanta samtal som kretsade kring temat. Det var
tydligt hur oreflekterat detta område var med undantag för ett fåtal
samarbetsorganisationer. Slutsatsen blir därför att kyrkan och kristna
organisationer behöver hitta sin roll och funktion i förhållande till
marknaden både som direkta aktörer men också som påverkansaktörer
i syfte att åstadkomma förändring av marknadens spelregler och
villkor i den egna närmiljön. Seminariet öppnade för den här typen av
frågeställningar men här återstår fortfarande en hel del arbete.
Staten
Nästa tema att behandla var förhållandet till staten. SMR strävade här
efter att betona förhållandet till myndigheter på alla nivåer, det vill
säga såväl lokala och regionala som nationella nivåer. Eftersom vi var
medvetna om att alla deltagare på olika sätt arbetar i nära samarbete
med myndigheter och ville vi betona hur till exempel påverkansarbete
kan behöva innefatta samarbete på flera nivåer för att vara effektivt. Det
var tydligt att alla deltagare på olika sätt befann sig i minoritetssituation
gentemot myndigheterna, och att man eftersträvade goda relationer
utan att för den skull tona ned avvikelser och behovet av att påverka för
förändring.
11
Det första föredraget beskrev Lepramissionens erfarenheter i Indien
av att samarbeta med myndigheter på olika nivåer. Verksamheten har
under lång tid varit lyckosam i att minska förekomsten av lepra och
dess effekt på dem som drabbats. Detta har man gjort i nära samarbete
med åtta delstater men också genom lobby- och påverkansarbete på
nationell nivå. Å ena sidan visar myndigheterna stor vilja att samverka
med kyrkliga organisationer i samhällsutvecklande insatser men å andra
sidan innebär det också problem med korruption bland statstjänstemännen, vilket komplicerar samarbetet avsevärt. Situationen beskrevs
på liknande sätt i Bangladesh.
Det andra föredraget beskrev situationen för en etnisk minoritet på
Filipperna och vad som gjorts av lobbning och påverkansarbete för att
förändra deras situation. Mangyanfolket på Mindoro befinner sig i en
mycket utsatt situation eftersom de saknar legal status och därmed är
hälsovård och utbildning starkt eftersatt, samtidigt som möjligheterna
till försörjning är kraftigt begränsade. Projektet har därför fokuserat på
att arbeta för att målgruppen ska skaffa sig födelseattester som grund
för medborgarskap, för att därefter kunna driva medborgarrättsfrågor
och förändrad lagstiftning. Det har inte varit enkelt, dels för att
nödvändiga personuppgifter saknats, men också för att det funnits en
ovilja hos myndigheter att tillerkänna denna etniska minoritet fullt
medborgarskap med åtföljande rättigheter. Trots dessa svårigheter har
projektet varit framgångsrikt och i dag är situationen kraftigt förbättrad
i flera mangyanbyar.
Det tredje föredraget beskrev hur ett kristet samfund i Indien bedriver
en omfattande skol- och internatverksamhet. Fattiga och utsatta barn
ges möjlighet till god utbildning i dessa skolor vilka samarbetar med
lokala myndigheter vad gäller finansiering och tillsyn. Som kristen
minoritet har man stött på vissa problem i verksamheten men i varje
enskild situation har man lyckats förhandla fram lösningar med
myndigheterna.
Det fjärde föredraget handlade om hur en enskild församling i Thailand
arbetar bland fattiga och utsatta barn för att erbjuda utbildning och
boende. Inledningsvis saknades helt kontakter med myndigheterna och
när man väl sökte stöd och förankring för projektet hos myndigheter
12
och det omgivande samhället var responsen sval. Med tiden har man
dock lyckats bygga upp goda relationer och i dag har man stöd av både
myndigheterna och det omgivande samhället. En vändning blev när
projektet sökte stöd högre upp i den regionala förvaltningen och man
där såg vilka resultat som uppnåddes. I dag växer arbetet med stöd av
lokala och regionala myndigheter.
Dessa föredrag följdes av en längre sejour med gruppsamtal,
panelsamtal och fria inlägg. Ett flertal frågor diskuterades och en av
dessa gällde rädslan för den typ av aktivism som leder till ett onödigt
konfrontativt förhållningssätt till myndigheterna. Det var tydligt att
flera deltagare tyckte att benämningen aktivist var nedsättande och i
strid med hur kyrkan och företrädare för kyrkliga organisationer borde
agera. Här fanns en spänning i gruppen där flertalet var negativa till
”aktivister”. Här kom alltså i dagen ett tydligt behov att fundera över
hur lobbning, påverkansarbete och advocacy kan leda till konflikter som
i vissa fall också kan äventyra relationerna och utmana starka intressen.
Hur kan en sådan situation hanteras?
En annan intressant fråga som kom upp gällde hur man ska förhålla sig
till mutor och korruption. Det var en både ärlig och öppen diskussion
som fördes, där man diskuterade glidningen från vänlighet, generositet
och artighet till vad som är en muta. När får man ge och ta emot gåvor
utan att det är en muta? Några organisationer hade klara riktlinjer men
de flesta ansåg att detta i flera fall var en svår bedömning. En annan sida
av korruption gällde när man är klar över att det handlar om en muta
men uppfattar att det är enda vägen att få den behandling man har rätt
till av myndigheterna. Här fanns skilda positioner bland deltagarna men
alla var överens om att målet måste vara att få myndigheterna att agera
enligt den lagstiftning och de gemensamma värderingar som finns.
En tredje frågeställning gällde att kyrkan måste ”se efter sitt eget
hus” om man ska kunna påtala korruption och bristande integritet
hos myndigheter och tjänstemän. Det är viktigt med etiska koder
och transparens inom kyrkor och kyrkliga organisationer så att man
upprätthåller högsta möjliga standard i sin egen förvaltning av resurser.
Det gäller att fostra och forma människor till god ämbetsutövning för
att därigenom också kunna bidra till samhällsutveckling.
13
En ytterligare fråga som behandlades var att kyrkan får akta sig för att
ersätta myndigheterna genom att ta över det ansvar som rimligen är
myndigheternas när det gäller basala samhällsfunktioner. Det är därför
viktigt att arbeta tillsammans med myndigheterna och utkräva ansvar
av dem när de brister i sin myndighetsutövning. Kyrkorna ska vara ett
stöd, inte en ersättning för myndigheterna.
Övriga aktörer inom det civila
samhället
Nästa tema var att fundera över vilka andra aktörer inom det civila
samhället man samarbetar med, särskilt grupper av annan religiös
övertygelse (eller sekulära grupper). Den intressanta frågan var dels
att kartlägga hur dessa samarbeten såg ut men också att höra hur
de teologiskt motiverades och om de kanske till och med innebar
förskjutningar i den egna teologin och identiteten.
Det första föredraget belyste utifrån Indiens mångreligiösa kontext hur
viktigt det är att kyrkan sträcker sig utanför sig själv och samarbetar
med människor av annan tro för gemensamma mål. Om kyrkan isolerar
sig är hon inte sann mot sitt uppdrag och sin identitet. Det innebär
emellertid inte att det är enkelt att samarbeta över religionsgränser.
Det finns en rad svårigheter gällande omvändelsens legitima plats,
kastsystemets legitimitet, förändrande maktförhållanden i samhället
när kyrkan vänder sig till de fattiga och marginaliserade, kyrkan som
en influens som bryter upp gamla traditioner och sedvänjor, karmas lag
samt västerländska influenser och beroende av utländska finansiärer.
Trots dessa svårigheter är det viktigt att kyrkan i en anda av dialog
söker förståelse och samarbete med människor och organisationer av
annan tro. Det handlar om att upptäcka gemensamma värderingar och
områden där man kan samarbeta.
Nästa föredrag exemplifierade en del av de problem som kristna
skolor och sjukhus stöter på när man har personal av olika religiös
övertygelse. Det uppstod dels problem gällande enskilda individers olika
religionsutövning men också mer strukturella problem, till exempel
14
partiskhet och favorisering av likasinnade, och även nedsättande
värderingar gentemot studenter och patienter av annan religiös
övertygelse.
I gruppsamtalen märktes en tydlig vilja att fokusera på de gemensamma
allmänmänskliga behov som förenar oss över religionsgränserna. Det är
viktigt att betona likheter och sådant som förenar, snarare än det som
skiljer. Men det framkom också att den här typen av samarbeten ger
möjlighet att dela sin tro med andra och att man inte behöver ge avkall
på sin kristna identitet lika lite som någon annan behöver gömma
undan sin religiösa övertygelse.
Det blev tydligt att man i varierande grad arbetade över religiösa
gränser, men att man överlag var överens om att det var relativt
oproblematiskt att samarbeta över sådana gränser så länge man själv
tydligt hade initiativet. Ingen kunde däremot ge exempel på samarbeten
där man tillsammans, som religiösa grupper i partnerskap, tog ansvar
för ett gemensamt initiativ. Denna typ av religionsöverskridande
insatser verkade lite främmande, och man menade att detta kunde
kännas ovant och märkligt både för dem som kristna och för dem
som företrädde andra religiösa övertygelser. Överlag är intrycket
att kartläggningen av vilka övriga aktörer inom det civila samhället
man samarbetar med var alldeles för svag, och här krävs förmodligen
insatser från flera samarbetsorganisationer för att bredda nätverken och
kännedomen om övriga grupper i det civila samhället.
Återkoppling till det civila
samhället
Det sista tema som skulle behandlas var hur vi gemensamt stärker det
civila samhället? Tanken var att efter att ha bearbetat vilka vi är, vad
vi gör och hur vi relaterar till varandra i det civila samhället så skulle
nu fokus flyttas till frågan om hur vi stärker och utvecklar det civila
samhället i respektive lokal kontext. I det inledande föredraget beskrevs
värdet av det civila samhället, och därför skulle nu fokus flyttas till
frågan om hur vi som kyrkor och kristna organisationer kan bidra till
15
det civila samhället som sådant. Vad är vårt specifika bidrag till det
civila samhället?
Denna fråga bearbetades inte helt tillfredsställande under seminariet
och vi kan därför konstatera att medlems- och samarbetsorganisatio
nerna behöver fundera vidare över denna aspekt av sina insatser. Det
krävs förmodligen en fördjupad förståelse av hur det civila samhället
tar sig uttryck i den egna närmiljön och vilka andra aktörer som finns
eller borde finnas innan man är redo att ta sig an frågan om hur man
tillsammans med andra aktörer stärker det civila samhället. Seminariet
nådde inte ända hit men frågan väcktes och detta är ett första steg.
Uppnåddes målen?
Det är naturligtvis intressant att så här i efterhand utvärdera i vilken
utsträckning de uppsatta målen nåddes. De synpunkter som kommit
fram i utvärderingar och rapporter ger följande bild.
Mål 1: Ge möjlighet för deltagarna att lära och berikas av varandra
När det gäller det första målet är måluppfyllelsen hög. Det var överlag
en mycket positiv respons på det deltagarorienterade perspektiv
som präglade seminariet, och det var tydligt att deltagarna fick
goda möjligheter att lära och berikas av varandra. Många goda och
intressanta samtal fördes i de planerade grupprocesserna såväl som i mer
informella och spontana samtal. Programmets olika inslag med utflykt
till kaffeplantagen och nattmarknaden i Chiang Mai tillsammans med
inledningskvällen och den avslutande festkvällen bidrog sannolikt också
till den gruppdynamik som präglade seminariet.
Mål 2: Kartlägga den situation som samarbetsorganisationerna
befinner sig i, hur och med vem de arbetar och på vilket sätt deras
arbete kan utvecklas
Det andra målet har däremot svagare måluppfyllelse. Kartläggningen
16
blev något svagare än förväntat – åtminstone i mer formell mening
– men det går ändå att vaska fram en viss informell kartläggning ur de
gruppsamtal och redovisningar som genomfördes.
Uthålligt påverkansarbete och relationsbyggande har gett goda resultat
hos några organisationer. Det visar på en vilja att ta tillvara de kontakter
som uppstår med främst myndigheter men även andra aktörer samt
i flera fall även en utveckling över tid av dessa samarbeten. Det fanns
också intresse av att tänka i nya banor i förhållande till marknaden
(Business as Mission, Fair Trade, Corporate Social Responsibility,
Micro Finance) men här märks också att det saknas en viss grad av
konfrontation med marknaden i förhållande till frågor som berör
mänskliga rättigheter, rättvisa och miljö.
Kanske allra viktigast är att gå vidare med vikten av att bygga
ömsesidiga relationer med andra aktörer i civilsamhället. Den formella
kartläggningen var svag på detta område men å andra sidan berördes
just dessa relationer i flera samtal samt i några tankeväckande sketcher
som uttryck för bearbetning av gruppsamtalen.
Mål 3: Hitta områden och frågeställningar som är i behov av
fortsatt bearbetning
Detta mål uppfylls på två nivåer. Den första nivån sker i varje
enskild samarbetsorganisation och här blir medlemsorganisationen
dialogpartner i hur man går vidare i varje enskilt fall. Den andra nivån
– som presenteras här – berör områden och frågeställningar som
gäller ett flertal organisationer och därmed kan vara av intresse att
fortsätta bearbeta gemensamt. Vad gäller nivå två bedömer SMR att
måluppfyllelsen är god och vad gäller nivå ett är det ännu för tidigt att
utvärdera.
Ett antal områden och frågeställningar kan skönjas i materialet. Vi
tror att det behövs en fortsatt bearbetning av begreppet det civila
samhället, som syftar till en djupare förståelse av civilsamhället i den
egna närmiljön och vilka uttryck och tillämpningar det tar sig. En större
förtrogenhet med begreppet och dess tillämpningar är önskvärd som
17
utgångspunkt för egna initiativ och insatser.
SMR bedömer också att det finns behov av en bättre förståelse av den
specifika roll som kyrkor och kristna organisationer kan spela i det civila
samhället. I synnerhet gäller detta de kontexter där man befinner sig i
minoritet. Det gäller inte minst frågan om konflikt och konfrontation.
Flera deltagare uttryckte stark tveksamhet till konfrontation med
myndigheter, marknad och andra aktörer i civilsamhället, och här finns
en risk att denna ovilja till konfrontation tämjer kyrkans kritik mot
orättfärdighet. Det tycks finnas behov av att bearbeta dessa frågor så att
adekvata former för protest och påverkan utformas.
Ett annat område gäller hur olika teologiska perspektiv och betoningar
skapar olika förutsättningar och utgångspunkter för kyrkor och kristna
organisationer vad gäller samhällsengagemang. Vilka teologier skapar
förutsättningar för samhällsengagemang och vilka teologier håller oss
tillbaka? Delar av seminariet behandlade den här typen av frågor men
SMR bedömer att här finns behov av fördjupad bearbetning som också
är kontextspecifik.
Ett ytterligare område är marknaden där det finns skäl att fortsätta
följa utvecklingen inom BAM, Fair Trade, CSR och Micro Finance,
såväl som att fördjupa bearbetningen av frågor som berör marknadens
spelregler och villkor för fattiga och utsatta människor. Här behöver
återigen protest och påverkansarbete bearbetas tydligare.
Det område som kanske framstår som allra mest intressant att gå vidare
med gäller relationer till och samarbetet med andra religioner och
ideologier. Seminariet berörde dessa frågor – inte minst genom några
sketcher – och det var tydligt att här fanns behov av fortsatt delande av
erfarenheter och fördjupad bearbetning av dessa frågor. I fokus bör vara
frågan om hur vi kan samarbeta över religionsgränser och ideologiska
skillnader med bibehållen identitet men för gemensamma mål.
Mål 4: Söka efter resultat och insikter i seminariet som SMR
behöver beakta och integrera i sina policyn och förhållningssätt
18
Seminariet var värdefullt för SMR. I förhållande till mål fyra finns
mycket material att hämta i facilitatorernas rapporter men det finns
också viktiga slutsatser att dra ur de informella samtal och anteckningar
som SMR själva förde under seminariet. Sammantaget innebär detta att
måluppfyllelsen vad god och följande resultat och insikter träder fram
ur materialet:
SMR behöver kartlägga behov av kompetensutvecklingen av
samarbetsorganisationer i Syd och föra en diskussion om de roller
som SMR, medlems- och samarbetsorganisationer bör ha.
Det finns också behov av att SMR även fortsatt har en självständig
analys av det civila samhället, vad som bör vara kyrkors och kristna
organisationers särskilda uppgifter i detta samt reflektion kring
förväntade och faktiska resultat.
Till sist
Det är fascinerande att blicka tillbaka på seminariet i Chiang
Mai. Många människor kom samman – från olika kyrkor, kristna
organisationer och sammanhang – för att gemensamt bearbeta frågor
som berör kyrkans roll i samhällsutveckling. I den här rapporten har
några av de stora och övergripande gemensamma drag som präglade
seminariet presenterats.
Mycket mer skulle kunna skrivas utifrån enskilda deltagares
perspektiv, från just deras organisation och specifika kontext. Fortsatta
samtal bör föras mellan framför allt medlems-organisationer och
samarbetsorganisationer för att ge vägledning för hur eventuellt fortsatt
gemensam bearbetning ska se ut, medan SMR har ett antal viktiga
frågor att själva ta initiativ till fortsatt bearbetning av. I denna mening
lever alltså seminariet vidare i fortsatt dialog och samverkan och det är
med spänning vi ser fram emot dess fortsättning.
19
Bilaga 1
Deltagare i Svenska missionsrådets seminarium i Chiang
Mai, Thailand
24-28 november 2008
Namn på
deltagare
Land
Organisation
Svensk partner
Ratha Ouch
Kambodia
Association of
Widows in God’s
Hand
Erikshjälpen
Sopheap Sor
Kambodia
Association of
Widows in God’s
Hand
Erikshjälpen
Zoe Lou Provido
Guasa
Filippinerna
Association of
Widows in God’s
Hand
Erikshjälpen
Kabkham
Chansong
Thailand
Bamromprakun
Erikshjälpen
Kwankamon
Rakprang
Thailand
Bamromprakun
Erikshjälpen
Marianne Stattin
Lundin
Sverige
Erikshjälpen
Bajirao Gawai
Indien
United Evangelical
Lutheran Church in
India
Svenska kyrkan
Yerraguntla M.B.
Jyothi
Indien
United Evangelical
Lutheran Church in
India
Svenska kyrkan
Anders
Salomonsson
Sverige
Svenska kyrkan
Ramesh Khatry
Nepal
Asian Theological
Association of
Nepal
Evangeliska
Frikyrkan
Nida Apang
Filippinerna
Translators
Association
Philippines
Evangeliska
Frikyrkan
20
Rence Apang
Filippinerna
Translators
Association
Philippines
Evangeliska
Frikyrkan
Seng Dany
Kambodia
International
Cooperation
Cambodia
Evangeliska
Frikyrkan
Ove Anbäcken
Japan
Evangeliska
Frikyrkan
Gladwin Jaykar
Indien
Suvarta Alliance
Ministries Trust
Svenska
Alliansmissionen
Premdas Kalu
Indien
Suvarta Alliance
Ministries Trust
Svenska
Alliansmissionen
Ruhong Liu
Kina
Amity Foundation
Svenska
Alliansmissionen
Gerd Petersson
Sverige
Svenska Alliansmissionen
U Pau Khan En
Burma
MIT (Myanmar
Institute of Theology)
Svenska
Baptistsamfundet
Si Khia
Burma
MIT (Myanmar
Institute of Theology)
Svenska
Baptistsamfundet
Renuka
Pradabphuthong
Thailand
Karen Development
and Service
Foundation
Svenska
Baptistsamfundet
Yamsook Somjai
Thailand
Micro Economic
Development
Foundation
Svenska
Baptistsamfundet
Otto Ernvik
Sverige
Svenska
Baptistsamfundet
Jyotirmaya Deep
Indien
Hindustani
Covenant Church
Svenska
Missionskyrkan
Sujata Mulla
Indien
Hindustani
Covenant Church
Svenska
Missionskyrkan
Ge Baojuan
Kina
Hubei
Christian Council
Svenska
Missionskyrkan
Hubei
Christian Council
Svenska
Missionskyrkan
Le Yanting
Kina
21
Rut Lindén
Sverige
Svenska
missionskyrkan
Martin Adhikary
Bangladesh
The Leprosy Mission,
Bangladesh
Lepramissionen
Sverige
Keka Adhikari
Bangladesh
The Leprosy Mission,
Bangladesh
Lepramissionen i
Sverige
Ranjit Mooker
Indien
The Leprosy Mission,
India
Lepramissionen i
Sverige
Annama John
Indien
The Leprosy Mission,
India
Lepramissionen i
Sverige
Eva Fryxell
Sverige
Lepramissionen
i Sverige
Juvelyn V. Gumal-in Filippinerna
Team Mission
Philippines Inc
PMU InterLife
Rodolfo Guiao
Manalac
Filippinerna
Thai Lanna Church,
Chiang Mai
PMU InterLife
Mikael Jägerskog
Sverige
Pingst International
Anders Malmstigen
Sverige
Svenska missionsrådet
Viktoria Isaksson
Sverige
Svenska missionsrådet
Niklas Holmefur
Sverige
Svenska missionsrådet
Jan-Erik Henriksson
Sverige
Svenska missionsrådet
Raj Kumar
Indien
Rainbow Academy
Priya Ashvita
Indien
Rainbow Academy
Facilitatorer
22
Bilaga II
Lista över föredrag och föredragshållare under seminariet
Inledningsanförande: Social förändring och nyckelaktörer i samhället
Mr Anders Malmstigen och Rev Niklas Holmefur (Svenska missionsrådet)
Kristen identitet och social förändring
Rev Dr Simon P. K. En (Myanmar Institute of Theology)
Dr Ramesh Khatry (Association of Theological Education Nepal)
Kyrkor/kristna organisationer och näringslivet
Mr Owe Anbäcken (InterAct, Japan)
Kyrkor/kristna organisationer och staten
Mr Ranjit Mookherji (Leprosy Mission, India)
Ms Juvelyn Villaneuva Gumal–in (Team Mission, Philippines)
Mr Premdas Kalu / Rev Gladwin Jaykar (Subarta Alliance Mission, India)
Ms Kabhkham Chansong (Banromprakun Foundation, Thailand)
Kyrkor/Kristna organisationer och människor av annan tro/ideologi
Mrs Sujatha Mulla (Hindustani Covenant Church, India)
Rev. Yerraguntla Mary Jyothi (Andhra Evangelical Lutheran Church of India)
23
Kyrkans roll i samhället
Svenska missionsrådet (SMR) har under flera år arbetat
med ett program om kyrkans roll i samhället. En
viktig del av det programmet har varit internationella
regionala seminarier tillsammans med SMRs
medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisa
tioner.
Det seminarium som beskrivs här var det tredje i raden
av dessa seminarier som alla bearbetat kyrkans roll
i samhällsutveckling. De två tidigare hölls 2005 och
2007 i Demokratiska Republiken Kongo respektive i
Peru.
svenska
missionsrådet
172 99 Sundbyberg
www.missioncouncil.se