Kyrkans roll i samhällsutvecklingen - Chiang Mai.indd
Transcripción
Kyrkans roll i samhällsutvecklingen - Chiang Mai.indd
Kyrkans roll i samhällsutvecklingen Reflekterande rapport från seminarium i Chiang Mai november 2008 av Niklas Holmefur svenska missionsrådet Innehåll Inledning 3 Civila samhället 7 Kyrkans identitet 8 Marknaden 9 Staten 11 Övriga aktörer inom det civila samhället 14 Återkoppling till det civila samhället 15 Uppnåddes målen? 16 Till sist 19 Bilaga 1 – Deltagare i Svenska missionsrådets seminarium i Chiang Mai, Thailand Bilaga 2 – Lista över föredrag och föredragshållare under seminariet SMR-rapport nr 3 Författare: Niclas Holmefur Foto: Viktoria Isaksson 2 Inledning Så var det dags för Chiang Mai Svenska missionsrådet (SMR) har under flera år arbetat med ett program om kyrkans roll i samhället. En viktig del av det programmet har varit internationella regionala seminarier tillsammans med SMRs medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer. Det seminarium som beskrivs här var det tredje i raden av dessa seminarier som alla bearbetat kyrkans roll i samhällsutveckling. De två tidigare hölls 2005 och 2007 i Demokratiska Republiken Kongo respektive i Peru. Nu var det dags för det tredje seminariet och platsen var Chiang Mai i norra Thailand, som är något av Asiens Genève, där flera kyrkliga samarbetsorganisationer har huvudkontor. Det är också en av turister välbesökt plats som erbjuder goda faciliteter för konferensarrangemang. Seminariet hölls på den ändamålsenliga hotellanläggningen Belle Villa Resort belägen en knapp timmes bilfärd upp i de vackra bergssluttningar som omger Chiang Mai. Vilka var där? 40 deltagare samlades under fem dagar från måndag eftermiddag till lördag morgon. Alla anlände i god tid vilket gjorde att seminariet kunde börja på utsatt tid. Närvaron var hög under hela seminariet eftersom deltagarna ansträngt sig för att anpassa restiderna efter programmet. Detta tillsammans med den avskilda och vackra konferensplatsen bidrog till att de fem dagarna präglades av god sammanhållning och intressant dynamik inom deltagargruppen. Deltagarna representerade SMRs medlemsorganisationer samt deras samarbetsorganisationer i syd. Av de åtta medlemsorganisationer inom SMR som har verksamhet i Asien hade sex möjlighet att delta, och de gavs var och en möjlighet att bjuda in fyra representanter var 3 från sina respektive samarbetsorganisationer i syd. Kontakten med samarbetsorganisationerna påbörjades redan under våren av respektive medlemsorganisation. Dels för att försäkra sig om att de fick tid och möjlighet att nominera lämpliga deltagare, men också för att mejsla fram gemensamma frågeställningar utifrån seminariets övergripande tema ”kyrkans roll i samhällsutveckling”. Seminariet strävade alltså redan från början efter att deltagarna skulle införlivas i en deltagande process. När deltagarlistan till slut var komplett stod det klart att det var en mycket sammansatt grupp som skulle samlas i Chiang Mai.1 Inte mindre än 9 länder och 25 organisationer var representerade. Denna bredd representerade stora skillnader mellan och inom länder; stad och landsbygd, olika religionsmöten, olika politiska system, stora socioekonomiska skillnader etc. Dessutom representerade deltagarna både kyrkor och kristna organisationer. Inom dessa grupper fanns en ekumenisk mångfald av kyrkor från olika traditioner men även olikheter i hur de kyrkliga organisationerna var organiserade och deras närhet eller självständighet i förhållande till kyrkorna. Alla dessa kontextuella skillnader bidrog konstruktivt till seminariet och bedömningen är att det fungerade förvånansvärt bra att blanda deltagare från så pass olika kontexter i ett och samma seminarium. Deltagarorienterat seminarium Seminariet var mycket tydligt deltagarorienterat i betydelsen att det var deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper som utgjorde den egentliga resursen i seminariet. Till skillnad från ett ”kursupplägg” där någon föreläser för deltagarna, var deltagarna både föreläsare och samtalspartners i dialog och utbyte. Detta var genomgående under hela seminariet och präglade process och upplägg. Samtliga föreläsningar, förutom en inledning av SMR och ett föredrag av en medlemsorganisation baserad i syd, hämtades från samarbetsorganisationerna. 2 4 Fördelarna med detta deltagarorienterade perspektiv var att alla kom till tals och att startsträckan in i grupprocesserna var kort. Seminariet ”kom igång” redan första dagen och det deltagarorienterade perspektivet gjorde tydligt att deltagarna var resurser i seminariet och inte passiva mottagare av externa experters kunskap. Ur denna aspekt lyckades seminariet väl. På minussidan kan konstateras att styrningen av innehållet blev svag och kanske kunde några externa föredragshållare, företrädesvis resurspersoner från Asien, ha höjt kvaliteten på föredragen och bidragit med nya kunskaper och erfarenheter som varit nya för alla deltagare i gruppen. Men återigen är det viktigt att påpeka att det deltagande perspektivet fungerande väl. Facilitatorer SMR valde att anlita två facilitatorer från regionen: Raj Kumar och Priya Ashvita från Indien. Avsikten med detta var att ytterligare förstärka perspektivet från syd genom facilitatorernas förmåga att bidra till en ”inom-asiatisk” diskussion. Tanken var att tona ned SMRs roll genom att ge facilitatorerna uppgiften att leda seminariet. För att säkerställa att vi förstod varandra och hade en gemensam idé om hur seminariet skulle utvecklas, inbjöd SMR facilitatorerna till några arbetsdagar i Stockholm en dryg månad före seminariet. Dels för att träffa medlemsorganisationerna men också för att för att förbereda seminariet tillsammans med SMRs personal. Tema och frågeställningar Seminariet var en fortsättning på de två föregående seminarierna och därmed var det övergripande temat ”kyrkans roll i samhällsutveckling” givet. Den arbetsgrupp bestående av SMR, medlemsorganisationerna och facilitatorerna som planerade seminariet arbetade fram ett antal mer avgränsade teman som behandlades under seminariet: det civila samhället, kyrkans identitet, marknaden, staten, förhållandet till andra aktörer inom det civila samhället samt slutligen frågan om hur kyrkorna kan bidra till att stärka det civila samhället. 5 Seminariets syfte Seminariet planerades i syfte att behandla centrala frågeställningar utifrån kyrkans olika roller i samhället som de tar sig uttryck i det kyrkor och kristna organisationer de facto gör och hur de relaterar till andra aktörer, och den teologi och identitet som härmed gestaltas. Vi sökte alltså svar på frågorna vilka vi är, vad vi gör och hur vi relaterar till andra. Centralt för bearbetningen av dessa frågor var idén om det civila samhället som den plats där dessa frågor primärt förhandlas och gestaltas. Vi ville uppnå följande mål med seminariet: 1. Ge möjlighet för deltagarna att lära och berikas av varandra. 2. Kartlägga den situation som samarbetsorganisationerna befinner sig i, hur och med vem de arbetar och på vilket sätt deras arbete kan utvecklas. 3. Hitta områden och frågeställningar som är i behov av fortsatt bearbetning. 4. Söka efter resultat och insikter i seminariet som SMR behöver beakta och integrera i sina policyn och förhållningssätt. 1 Deltagarlistan finns bifogad som bilaga I 2 Lista över föreläsningar och föreläsare finns i bifogad som bilaga II 6 Civila samhället Under första heldagen fördjupade sig deltagarna i begreppet det civila samhället. Medvetna om att de var olika bekanta med detta begrepp gav SMR en inledande föreläsning som beskrev ett möjligt sätt att förstå vad det civila samhället är och förklarade varför det är viktigt att på olika nivåer förstå och kunna beskriva det civila samhälle man själv deltar i. Det civila samhället beskrevs som ett av fyra ben som bär upp ett bord. Tillsammans med staten, marknaden och familjen beskrevs det civila samhället som nödvändigt för att samhället ska fungera väl. Det civila samhället bidrar specifikt med att forma socialt kapital och en gemensam värdegrund samt utgör en arena för gräsrötternas engagemang i samhällsfrågor. I denna mening blir det viktigt både som medaktör till de andra arenorna men också som kritiskt korrektiv med opinionsbildande inslag och påverkansarbete. Det blev därmed tydligt att det civila samhället kräver aktörer som både har en stark värdegrund och en egen identitet som förmår bjuda motstånd mot till exempel staten när så krävs. Tanken var att detta föredrag skulle ge samtliga deltagare en gemensam utgångspunkt för hela seminariet, och samtidigt klargöra hur SMR tänker när det gäller det civila samhället. Det upplevdes också viktigt att gå från en inledande begreppslig förståelse till en tydlig kartläggning av den egna kyrkan/organisationens roll och den egna närmiljön i det civila samhället. Därför genomförde deltagarna en gruppövning efter föredraget där de skulle uppskatta styrkan i de olika sektorerna, men också intensiteten i sina relationer med dels de andra sektorerna – staten, marknaden och familjen – men också med övriga aktörer inom det civila samhället. I efterhand står det klart att syftet med föredraget, nämligen att beskriva vad det civila samhället är och förstå varför det är viktigt att placera in sig själv tillsammans med andra aktörer, uppfylldes väl, men att gruppövningen inte lyckades med den nödvändiga kartläggningen av deltagarnas lokala kontexter. Detta var olyckligt eftersom denna kartläggning var ett tydligt syfte med seminariet. Några få tendenser 7 kan dock urskiljas i materialet och det är att deltagarna överlag anser att det civila samhället är svagt i deras respektive sammanhang, och att de svagaste relationerna är till marknaden samtidigt som flera menar att just marknaden är den starkaste sektorn. Det finns alltså behov av att både utveckla det civila samhället såväl som att stärka dess relationer med framför allt marknaden men även i förhållande till staten. Kyrkans identitet Efter denna inledande beskrivning av konceptet det civila samhället behandlades sedan kyrkans identitet i förhållande till frågor som berör samhällsutveckling. Tanken var att fokus skulle ligga på i vilken utsträckning kyrkans teologiska identitet bidrar till kyrkans funktion i samhällsutveckling eller i vilken mån dess teologiska identitet och självförståelse riskerar att fungera hämmande för kyrkans delaktighet i samhällsutveckling. Frågan är intressant eftersom den antyder att kyrkans teologi och självförståelse kan problematiseras både som en tillgång och som ett hinder, och det är denna dubbla potential som gör den intressant. Viktigt är också att kyrkans engagemang i samhällsutveckling behöver vara teologiskt underbyggd och vara ett uttryck för kyrkans identitet. Det första föredraget beskrev evangeliet som en förändrande kraft med potential att föra hela skapelsen in under de värderingar som kännetecknar Guds rike, där kärlek, fred, försoning, rättvisa och rättfärdighet råder. Denna förändrande kraft i evangeliet berör både individer, kulturer och hela folkslag och nationer. Men det finns också hinder som motverkar denna förändring, och flera av dessa beror på svagheter i teologin. Det kan vara brister i gudsbilden där kyrkan glömmer hur involverad Gud fortfarande är i sin skapelse. Det kan vara dualism som smyger sig in mellan andligt och världsligt som gör att kyrkan inte engagerar sig i samhällsfrågor. Det kan vara en tveksam eskatologi som gör att kyrkan drar sig undan samhället i passiv väntan på Guds rike. Det kan vara en bristfällig förståelse av Bibelns texter som gör att kyrkans uppdrag i världen hamnar i skymundan. Kanske allra mest problematisk är den reducerande syn på försoning 8 som kyrkan lider av alltsedan brytningen mellan Öst- och Västkyrkan 1054. Den syn på försoning som alltsedan dess präglar protestantisk och katolsk teologi tar inte tillräcklig hänsyn till hela kosmos återlösning och därmed har ekologiska frågor hamnat i bakgrunden. Som en följd har kyrkan dragit sig undan världen, men nu är det hög tid att kyrkan ändrar på detta. Genom att betona betydelsen av den enskilde troende som en del av den lokala kyrkan präglad av en helhetssyn på kyrkans uppdrag, kan verklig förändring uppnås. Kyrkan har en viktig uppgift att mobilisera fotfolket i vardagligt engagemang för samhällsutveckling enligt Guds rikes värderingar. Sammanfattningsvis kan sägas att föredraget visade på hur brister i kyrkans teologi också leder till brister i kyrkans engagemang för en helhetssyn på samhällsutveckling där hela skapelsen innefattas, men att dessa brister kan åtgärdas med bättre teologi. Detta föredrag var allmänt uppskattat av många deltagare och kanske uppmärksammade det brister i den teologi som exporterats av mission från väst och som kyrkan i Asien oförtjänt lider av. Nästa föredrag fokuserade på hur Nepals moderna historia exemplifierar hur kyrkan kan vara en del av samhällsutvecklingen också under tämligen svåra förhållanden. Den senaste utvecklingen i detta samhällsengagemang gäller att kyrkan spelar en viktig roll i de försoningsprocesser som nu initieras efter det tioåriga inbördeskrig som rasat mellan maoistgerillan och regeringstrupperna. Gruppsamtalen underströk vikten av att kyrkor och kyrkliga organisationer agerar utifrån sin teologiska identitet och självförståelse när man deltar i samhällsutveckling. Man vill varken isolera sig eller sekulariseras och därför behövs god teologi som ger riktning och vägledning. Det var uppenbart att dålig teologi riskerar att isolera kyrkan. Det var också en tydlig betoning på enskilda individers betydelse eftersom gemensamma initiativ i sista hand bärs av enskilda individer som förändrats. Marknaden Nästa tema att behandla var marknaden. När vi valde denna tematik så var det med utgångspunkt att relationen mellan kyrkan och 9 marknaden sällan bearbetas eller görs explicit. Detta förbiseende av marknadens påverkan på utvecklingssamarbetet har varit symptomatiskt för biståndstänkandet under lång tid, men i dag uppmärksammas dess betydelse alltmer. Det märks till exempel inom den svenska propositionen PGU (politik för global utveckling) där alla politikområden ska leda i samma riktning, alltså även näringspolitiska mål. Inom näringslivet har uttrycket Corporate Social Responsibility (CSR) blivit något av ett samlingsnamn för den här typen av intresse för samhällsutveckling som präglar näringslivet. Det märks också inom den aktuella missionsteologiska debatten där uttryck som Business as Mission (BAM), Micro Finance och Fair Trade i dag får allt större utrymme. SMR ville därför lyfta fram relationer till näringslivet och marknaden som viktiga för att belysa kyrkans roll i samhällsutveckling. Det första föredraget gav en introduktion till det relativt nya konceptet Business as Mission (BAM). Grundtanken är att näringslivet – om det styrs av goda principer – är samhällsbyggande och nödvändigt för en hälsosam utveckling i samhället. När företagandet på detta sätt ställs under samhällsutveckling är det fortfarande ”riktigt” företagande, det vill säga det är fortfarande vinstdrivande och förväntas ge avkastning på investerat kapital. Det styrs emellertid av bibliska principer för ett gott företagande som gäller prissättning, arbetsvillkor, kvalitet på varor och tjänster samt hederlighet och integritet. Det uppstår en rad konflikter mellan BAM och det starka vinstintresse som präglar näringslivet men frågan är om kyrkan därmed kan lämna näringslivet och marknaden helt därhän och endast påpeka bristerna på avstånd? Det andra föredraget var ett häpnadsväckande exempel på just BAM. En enskild företagare hade, inspirerad av sin pastor, startat ett flertal mindre företag i syfte att bidra till samhällsutveckling. Ett apotek och en mindre klinik sålde medicin billigt till fattiga människor och ur denna relativt blygsamma vinst hade en fiskodling startats som både försåg fattiga människor med proteinrik mat men också återplanterade fisk i floden som ett miljöprojekt. Nu var man i full färd med jordbrukskooperativ, återbeskogning och att bygga bostäder till självkostnadspris. Det var ingen tvekan om att denna presentation – med bilder – gjorde intryck på deltagarna och gav en bild av vad kyrkans involvering i marknaden skulle kunna innebära. 10 Deltagarna gjorde även ett längre studiebesök till en kaffeplantage som arbetar enligt Fair Trade-principer och som även driver en drogrehabi literingsklinik. Man odlar årligen cirka 5 000 ton ekologiskt kaffe som säljs vidare inom Thailand, men även till Japan och USA genom det kooperativ som driver plantagen. Man har på så sätt lyckats förhandla sig fram till skäliga villkor för kooperativet med ett säljpris på cirka 20 procent över marknadspriset, och dessutom slipper man fördyrande mellanhänder. Besöket avslutades med en genuint kryddstark kvällsmat på den ”lokala restaurangen” innan den dryga timmens återresa tillbaka nerför bergen. Det här var kanske det tema som tydligast lyckades tänja deltagarna att tänka i nya banor. Många menade att kyrkan måste involvera sig mer i näringslivet och ta ett tydligare ansvar för att integritet och goda affärsprinciper utvecklas bland kristna företagare. Studiebesöket på kaffeplantagen var också mycket lyckat och under dessa timmar fördes många intressanta samtal som kretsade kring temat. Det var tydligt hur oreflekterat detta område var med undantag för ett fåtal samarbetsorganisationer. Slutsatsen blir därför att kyrkan och kristna organisationer behöver hitta sin roll och funktion i förhållande till marknaden både som direkta aktörer men också som påverkansaktörer i syfte att åstadkomma förändring av marknadens spelregler och villkor i den egna närmiljön. Seminariet öppnade för den här typen av frågeställningar men här återstår fortfarande en hel del arbete. Staten Nästa tema att behandla var förhållandet till staten. SMR strävade här efter att betona förhållandet till myndigheter på alla nivåer, det vill säga såväl lokala och regionala som nationella nivåer. Eftersom vi var medvetna om att alla deltagare på olika sätt arbetar i nära samarbete med myndigheter och ville vi betona hur till exempel påverkansarbete kan behöva innefatta samarbete på flera nivåer för att vara effektivt. Det var tydligt att alla deltagare på olika sätt befann sig i minoritetssituation gentemot myndigheterna, och att man eftersträvade goda relationer utan att för den skull tona ned avvikelser och behovet av att påverka för förändring. 11 Det första föredraget beskrev Lepramissionens erfarenheter i Indien av att samarbeta med myndigheter på olika nivåer. Verksamheten har under lång tid varit lyckosam i att minska förekomsten av lepra och dess effekt på dem som drabbats. Detta har man gjort i nära samarbete med åtta delstater men också genom lobby- och påverkansarbete på nationell nivå. Å ena sidan visar myndigheterna stor vilja att samverka med kyrkliga organisationer i samhällsutvecklande insatser men å andra sidan innebär det också problem med korruption bland statstjänstemännen, vilket komplicerar samarbetet avsevärt. Situationen beskrevs på liknande sätt i Bangladesh. Det andra föredraget beskrev situationen för en etnisk minoritet på Filipperna och vad som gjorts av lobbning och påverkansarbete för att förändra deras situation. Mangyanfolket på Mindoro befinner sig i en mycket utsatt situation eftersom de saknar legal status och därmed är hälsovård och utbildning starkt eftersatt, samtidigt som möjligheterna till försörjning är kraftigt begränsade. Projektet har därför fokuserat på att arbeta för att målgruppen ska skaffa sig födelseattester som grund för medborgarskap, för att därefter kunna driva medborgarrättsfrågor och förändrad lagstiftning. Det har inte varit enkelt, dels för att nödvändiga personuppgifter saknats, men också för att det funnits en ovilja hos myndigheter att tillerkänna denna etniska minoritet fullt medborgarskap med åtföljande rättigheter. Trots dessa svårigheter har projektet varit framgångsrikt och i dag är situationen kraftigt förbättrad i flera mangyanbyar. Det tredje föredraget beskrev hur ett kristet samfund i Indien bedriver en omfattande skol- och internatverksamhet. Fattiga och utsatta barn ges möjlighet till god utbildning i dessa skolor vilka samarbetar med lokala myndigheter vad gäller finansiering och tillsyn. Som kristen minoritet har man stött på vissa problem i verksamheten men i varje enskild situation har man lyckats förhandla fram lösningar med myndigheterna. Det fjärde föredraget handlade om hur en enskild församling i Thailand arbetar bland fattiga och utsatta barn för att erbjuda utbildning och boende. Inledningsvis saknades helt kontakter med myndigheterna och när man väl sökte stöd och förankring för projektet hos myndigheter 12 och det omgivande samhället var responsen sval. Med tiden har man dock lyckats bygga upp goda relationer och i dag har man stöd av både myndigheterna och det omgivande samhället. En vändning blev när projektet sökte stöd högre upp i den regionala förvaltningen och man där såg vilka resultat som uppnåddes. I dag växer arbetet med stöd av lokala och regionala myndigheter. Dessa föredrag följdes av en längre sejour med gruppsamtal, panelsamtal och fria inlägg. Ett flertal frågor diskuterades och en av dessa gällde rädslan för den typ av aktivism som leder till ett onödigt konfrontativt förhållningssätt till myndigheterna. Det var tydligt att flera deltagare tyckte att benämningen aktivist var nedsättande och i strid med hur kyrkan och företrädare för kyrkliga organisationer borde agera. Här fanns en spänning i gruppen där flertalet var negativa till ”aktivister”. Här kom alltså i dagen ett tydligt behov att fundera över hur lobbning, påverkansarbete och advocacy kan leda till konflikter som i vissa fall också kan äventyra relationerna och utmana starka intressen. Hur kan en sådan situation hanteras? En annan intressant fråga som kom upp gällde hur man ska förhålla sig till mutor och korruption. Det var en både ärlig och öppen diskussion som fördes, där man diskuterade glidningen från vänlighet, generositet och artighet till vad som är en muta. När får man ge och ta emot gåvor utan att det är en muta? Några organisationer hade klara riktlinjer men de flesta ansåg att detta i flera fall var en svår bedömning. En annan sida av korruption gällde när man är klar över att det handlar om en muta men uppfattar att det är enda vägen att få den behandling man har rätt till av myndigheterna. Här fanns skilda positioner bland deltagarna men alla var överens om att målet måste vara att få myndigheterna att agera enligt den lagstiftning och de gemensamma värderingar som finns. En tredje frågeställning gällde att kyrkan måste ”se efter sitt eget hus” om man ska kunna påtala korruption och bristande integritet hos myndigheter och tjänstemän. Det är viktigt med etiska koder och transparens inom kyrkor och kyrkliga organisationer så att man upprätthåller högsta möjliga standard i sin egen förvaltning av resurser. Det gäller att fostra och forma människor till god ämbetsutövning för att därigenom också kunna bidra till samhällsutveckling. 13 En ytterligare fråga som behandlades var att kyrkan får akta sig för att ersätta myndigheterna genom att ta över det ansvar som rimligen är myndigheternas när det gäller basala samhällsfunktioner. Det är därför viktigt att arbeta tillsammans med myndigheterna och utkräva ansvar av dem när de brister i sin myndighetsutövning. Kyrkorna ska vara ett stöd, inte en ersättning för myndigheterna. Övriga aktörer inom det civila samhället Nästa tema var att fundera över vilka andra aktörer inom det civila samhället man samarbetar med, särskilt grupper av annan religiös övertygelse (eller sekulära grupper). Den intressanta frågan var dels att kartlägga hur dessa samarbeten såg ut men också att höra hur de teologiskt motiverades och om de kanske till och med innebar förskjutningar i den egna teologin och identiteten. Det första föredraget belyste utifrån Indiens mångreligiösa kontext hur viktigt det är att kyrkan sträcker sig utanför sig själv och samarbetar med människor av annan tro för gemensamma mål. Om kyrkan isolerar sig är hon inte sann mot sitt uppdrag och sin identitet. Det innebär emellertid inte att det är enkelt att samarbeta över religionsgränser. Det finns en rad svårigheter gällande omvändelsens legitima plats, kastsystemets legitimitet, förändrande maktförhållanden i samhället när kyrkan vänder sig till de fattiga och marginaliserade, kyrkan som en influens som bryter upp gamla traditioner och sedvänjor, karmas lag samt västerländska influenser och beroende av utländska finansiärer. Trots dessa svårigheter är det viktigt att kyrkan i en anda av dialog söker förståelse och samarbete med människor och organisationer av annan tro. Det handlar om att upptäcka gemensamma värderingar och områden där man kan samarbeta. Nästa föredrag exemplifierade en del av de problem som kristna skolor och sjukhus stöter på när man har personal av olika religiös övertygelse. Det uppstod dels problem gällande enskilda individers olika religionsutövning men också mer strukturella problem, till exempel 14 partiskhet och favorisering av likasinnade, och även nedsättande värderingar gentemot studenter och patienter av annan religiös övertygelse. I gruppsamtalen märktes en tydlig vilja att fokusera på de gemensamma allmänmänskliga behov som förenar oss över religionsgränserna. Det är viktigt att betona likheter och sådant som förenar, snarare än det som skiljer. Men det framkom också att den här typen av samarbeten ger möjlighet att dela sin tro med andra och att man inte behöver ge avkall på sin kristna identitet lika lite som någon annan behöver gömma undan sin religiösa övertygelse. Det blev tydligt att man i varierande grad arbetade över religiösa gränser, men att man överlag var överens om att det var relativt oproblematiskt att samarbeta över sådana gränser så länge man själv tydligt hade initiativet. Ingen kunde däremot ge exempel på samarbeten där man tillsammans, som religiösa grupper i partnerskap, tog ansvar för ett gemensamt initiativ. Denna typ av religionsöverskridande insatser verkade lite främmande, och man menade att detta kunde kännas ovant och märkligt både för dem som kristna och för dem som företrädde andra religiösa övertygelser. Överlag är intrycket att kartläggningen av vilka övriga aktörer inom det civila samhället man samarbetar med var alldeles för svag, och här krävs förmodligen insatser från flera samarbetsorganisationer för att bredda nätverken och kännedomen om övriga grupper i det civila samhället. Återkoppling till det civila samhället Det sista tema som skulle behandlas var hur vi gemensamt stärker det civila samhället? Tanken var att efter att ha bearbetat vilka vi är, vad vi gör och hur vi relaterar till varandra i det civila samhället så skulle nu fokus flyttas till frågan om hur vi stärker och utvecklar det civila samhället i respektive lokal kontext. I det inledande föredraget beskrevs värdet av det civila samhället, och därför skulle nu fokus flyttas till frågan om hur vi som kyrkor och kristna organisationer kan bidra till 15 det civila samhället som sådant. Vad är vårt specifika bidrag till det civila samhället? Denna fråga bearbetades inte helt tillfredsställande under seminariet och vi kan därför konstatera att medlems- och samarbetsorganisatio nerna behöver fundera vidare över denna aspekt av sina insatser. Det krävs förmodligen en fördjupad förståelse av hur det civila samhället tar sig uttryck i den egna närmiljön och vilka andra aktörer som finns eller borde finnas innan man är redo att ta sig an frågan om hur man tillsammans med andra aktörer stärker det civila samhället. Seminariet nådde inte ända hit men frågan väcktes och detta är ett första steg. Uppnåddes målen? Det är naturligtvis intressant att så här i efterhand utvärdera i vilken utsträckning de uppsatta målen nåddes. De synpunkter som kommit fram i utvärderingar och rapporter ger följande bild. Mål 1: Ge möjlighet för deltagarna att lära och berikas av varandra När det gäller det första målet är måluppfyllelsen hög. Det var överlag en mycket positiv respons på det deltagarorienterade perspektiv som präglade seminariet, och det var tydligt att deltagarna fick goda möjligheter att lära och berikas av varandra. Många goda och intressanta samtal fördes i de planerade grupprocesserna såväl som i mer informella och spontana samtal. Programmets olika inslag med utflykt till kaffeplantagen och nattmarknaden i Chiang Mai tillsammans med inledningskvällen och den avslutande festkvällen bidrog sannolikt också till den gruppdynamik som präglade seminariet. Mål 2: Kartlägga den situation som samarbetsorganisationerna befinner sig i, hur och med vem de arbetar och på vilket sätt deras arbete kan utvecklas Det andra målet har däremot svagare måluppfyllelse. Kartläggningen 16 blev något svagare än förväntat – åtminstone i mer formell mening – men det går ändå att vaska fram en viss informell kartläggning ur de gruppsamtal och redovisningar som genomfördes. Uthålligt påverkansarbete och relationsbyggande har gett goda resultat hos några organisationer. Det visar på en vilja att ta tillvara de kontakter som uppstår med främst myndigheter men även andra aktörer samt i flera fall även en utveckling över tid av dessa samarbeten. Det fanns också intresse av att tänka i nya banor i förhållande till marknaden (Business as Mission, Fair Trade, Corporate Social Responsibility, Micro Finance) men här märks också att det saknas en viss grad av konfrontation med marknaden i förhållande till frågor som berör mänskliga rättigheter, rättvisa och miljö. Kanske allra viktigast är att gå vidare med vikten av att bygga ömsesidiga relationer med andra aktörer i civilsamhället. Den formella kartläggningen var svag på detta område men å andra sidan berördes just dessa relationer i flera samtal samt i några tankeväckande sketcher som uttryck för bearbetning av gruppsamtalen. Mål 3: Hitta områden och frågeställningar som är i behov av fortsatt bearbetning Detta mål uppfylls på två nivåer. Den första nivån sker i varje enskild samarbetsorganisation och här blir medlemsorganisationen dialogpartner i hur man går vidare i varje enskilt fall. Den andra nivån – som presenteras här – berör områden och frågeställningar som gäller ett flertal organisationer och därmed kan vara av intresse att fortsätta bearbeta gemensamt. Vad gäller nivå två bedömer SMR att måluppfyllelsen är god och vad gäller nivå ett är det ännu för tidigt att utvärdera. Ett antal områden och frågeställningar kan skönjas i materialet. Vi tror att det behövs en fortsatt bearbetning av begreppet det civila samhället, som syftar till en djupare förståelse av civilsamhället i den egna närmiljön och vilka uttryck och tillämpningar det tar sig. En större förtrogenhet med begreppet och dess tillämpningar är önskvärd som 17 utgångspunkt för egna initiativ och insatser. SMR bedömer också att det finns behov av en bättre förståelse av den specifika roll som kyrkor och kristna organisationer kan spela i det civila samhället. I synnerhet gäller detta de kontexter där man befinner sig i minoritet. Det gäller inte minst frågan om konflikt och konfrontation. Flera deltagare uttryckte stark tveksamhet till konfrontation med myndigheter, marknad och andra aktörer i civilsamhället, och här finns en risk att denna ovilja till konfrontation tämjer kyrkans kritik mot orättfärdighet. Det tycks finnas behov av att bearbeta dessa frågor så att adekvata former för protest och påverkan utformas. Ett annat område gäller hur olika teologiska perspektiv och betoningar skapar olika förutsättningar och utgångspunkter för kyrkor och kristna organisationer vad gäller samhällsengagemang. Vilka teologier skapar förutsättningar för samhällsengagemang och vilka teologier håller oss tillbaka? Delar av seminariet behandlade den här typen av frågor men SMR bedömer att här finns behov av fördjupad bearbetning som också är kontextspecifik. Ett ytterligare område är marknaden där det finns skäl att fortsätta följa utvecklingen inom BAM, Fair Trade, CSR och Micro Finance, såväl som att fördjupa bearbetningen av frågor som berör marknadens spelregler och villkor för fattiga och utsatta människor. Här behöver återigen protest och påverkansarbete bearbetas tydligare. Det område som kanske framstår som allra mest intressant att gå vidare med gäller relationer till och samarbetet med andra religioner och ideologier. Seminariet berörde dessa frågor – inte minst genom några sketcher – och det var tydligt att här fanns behov av fortsatt delande av erfarenheter och fördjupad bearbetning av dessa frågor. I fokus bör vara frågan om hur vi kan samarbeta över religionsgränser och ideologiska skillnader med bibehållen identitet men för gemensamma mål. Mål 4: Söka efter resultat och insikter i seminariet som SMR behöver beakta och integrera i sina policyn och förhållningssätt 18 Seminariet var värdefullt för SMR. I förhållande till mål fyra finns mycket material att hämta i facilitatorernas rapporter men det finns också viktiga slutsatser att dra ur de informella samtal och anteckningar som SMR själva förde under seminariet. Sammantaget innebär detta att måluppfyllelsen vad god och följande resultat och insikter träder fram ur materialet: SMR behöver kartlägga behov av kompetensutvecklingen av samarbetsorganisationer i Syd och föra en diskussion om de roller som SMR, medlems- och samarbetsorganisationer bör ha. Det finns också behov av att SMR även fortsatt har en självständig analys av det civila samhället, vad som bör vara kyrkors och kristna organisationers särskilda uppgifter i detta samt reflektion kring förväntade och faktiska resultat. Till sist Det är fascinerande att blicka tillbaka på seminariet i Chiang Mai. Många människor kom samman – från olika kyrkor, kristna organisationer och sammanhang – för att gemensamt bearbeta frågor som berör kyrkans roll i samhällsutveckling. I den här rapporten har några av de stora och övergripande gemensamma drag som präglade seminariet presenterats. Mycket mer skulle kunna skrivas utifrån enskilda deltagares perspektiv, från just deras organisation och specifika kontext. Fortsatta samtal bör föras mellan framför allt medlems-organisationer och samarbetsorganisationer för att ge vägledning för hur eventuellt fortsatt gemensam bearbetning ska se ut, medan SMR har ett antal viktiga frågor att själva ta initiativ till fortsatt bearbetning av. I denna mening lever alltså seminariet vidare i fortsatt dialog och samverkan och det är med spänning vi ser fram emot dess fortsättning. 19 Bilaga 1 Deltagare i Svenska missionsrådets seminarium i Chiang Mai, Thailand 24-28 november 2008 Namn på deltagare Land Organisation Svensk partner Ratha Ouch Kambodia Association of Widows in God’s Hand Erikshjälpen Sopheap Sor Kambodia Association of Widows in God’s Hand Erikshjälpen Zoe Lou Provido Guasa Filippinerna Association of Widows in God’s Hand Erikshjälpen Kabkham Chansong Thailand Bamromprakun Erikshjälpen Kwankamon Rakprang Thailand Bamromprakun Erikshjälpen Marianne Stattin Lundin Sverige Erikshjälpen Bajirao Gawai Indien United Evangelical Lutheran Church in India Svenska kyrkan Yerraguntla M.B. Jyothi Indien United Evangelical Lutheran Church in India Svenska kyrkan Anders Salomonsson Sverige Svenska kyrkan Ramesh Khatry Nepal Asian Theological Association of Nepal Evangeliska Frikyrkan Nida Apang Filippinerna Translators Association Philippines Evangeliska Frikyrkan 20 Rence Apang Filippinerna Translators Association Philippines Evangeliska Frikyrkan Seng Dany Kambodia International Cooperation Cambodia Evangeliska Frikyrkan Ove Anbäcken Japan Evangeliska Frikyrkan Gladwin Jaykar Indien Suvarta Alliance Ministries Trust Svenska Alliansmissionen Premdas Kalu Indien Suvarta Alliance Ministries Trust Svenska Alliansmissionen Ruhong Liu Kina Amity Foundation Svenska Alliansmissionen Gerd Petersson Sverige Svenska Alliansmissionen U Pau Khan En Burma MIT (Myanmar Institute of Theology) Svenska Baptistsamfundet Si Khia Burma MIT (Myanmar Institute of Theology) Svenska Baptistsamfundet Renuka Pradabphuthong Thailand Karen Development and Service Foundation Svenska Baptistsamfundet Yamsook Somjai Thailand Micro Economic Development Foundation Svenska Baptistsamfundet Otto Ernvik Sverige Svenska Baptistsamfundet Jyotirmaya Deep Indien Hindustani Covenant Church Svenska Missionskyrkan Sujata Mulla Indien Hindustani Covenant Church Svenska Missionskyrkan Ge Baojuan Kina Hubei Christian Council Svenska Missionskyrkan Hubei Christian Council Svenska Missionskyrkan Le Yanting Kina 21 Rut Lindén Sverige Svenska missionskyrkan Martin Adhikary Bangladesh The Leprosy Mission, Bangladesh Lepramissionen Sverige Keka Adhikari Bangladesh The Leprosy Mission, Bangladesh Lepramissionen i Sverige Ranjit Mooker Indien The Leprosy Mission, India Lepramissionen i Sverige Annama John Indien The Leprosy Mission, India Lepramissionen i Sverige Eva Fryxell Sverige Lepramissionen i Sverige Juvelyn V. Gumal-in Filippinerna Team Mission Philippines Inc PMU InterLife Rodolfo Guiao Manalac Filippinerna Thai Lanna Church, Chiang Mai PMU InterLife Mikael Jägerskog Sverige Pingst International Anders Malmstigen Sverige Svenska missionsrådet Viktoria Isaksson Sverige Svenska missionsrådet Niklas Holmefur Sverige Svenska missionsrådet Jan-Erik Henriksson Sverige Svenska missionsrådet Raj Kumar Indien Rainbow Academy Priya Ashvita Indien Rainbow Academy Facilitatorer 22 Bilaga II Lista över föredrag och föredragshållare under seminariet Inledningsanförande: Social förändring och nyckelaktörer i samhället Mr Anders Malmstigen och Rev Niklas Holmefur (Svenska missionsrådet) Kristen identitet och social förändring Rev Dr Simon P. K. En (Myanmar Institute of Theology) Dr Ramesh Khatry (Association of Theological Education Nepal) Kyrkor/kristna organisationer och näringslivet Mr Owe Anbäcken (InterAct, Japan) Kyrkor/kristna organisationer och staten Mr Ranjit Mookherji (Leprosy Mission, India) Ms Juvelyn Villaneuva Gumal–in (Team Mission, Philippines) Mr Premdas Kalu / Rev Gladwin Jaykar (Subarta Alliance Mission, India) Ms Kabhkham Chansong (Banromprakun Foundation, Thailand) Kyrkor/Kristna organisationer och människor av annan tro/ideologi Mrs Sujatha Mulla (Hindustani Covenant Church, India) Rev. Yerraguntla Mary Jyothi (Andhra Evangelical Lutheran Church of India) 23 Kyrkans roll i samhället Svenska missionsrådet (SMR) har under flera år arbetat med ett program om kyrkans roll i samhället. En viktig del av det programmet har varit internationella regionala seminarier tillsammans med SMRs medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisa tioner. Det seminarium som beskrivs här var det tredje i raden av dessa seminarier som alla bearbetat kyrkans roll i samhällsutveckling. De två tidigare hölls 2005 och 2007 i Demokratiska Republiken Kongo respektive i Peru. svenska missionsrådet 172 99 Sundbyberg www.missioncouncil.se
Documentos relacionados
arabisk a farsi fr es de en sv mottagning för
Pour toute personne qui séjourne à Mölndal, dans les paroisses de Svenska kyrkan (l’Église suédoise) à Fässberg, Kållered et Stensjön, il est possible de venir à la maison paroissiale Terrakottagat...
Más detalles